وَجَآءُوْ

عَلٰی

قَمِیْصِهٖ

بِدَمٍ

كَذِبٍ ؕ

قَالَ

بَلْ

سَوَّلَتْ

لَكُمْ

اَنْفُسُكُمْ

اَمْرًا ؕ

فَصَبْرٌ

جَمِیْلٌ ؕ

وَاللّٰهُ

الْمُسْتَعَانُ

عَلٰی

مَا

تَصِفُوْنَ

۟

Därefter visade de upp hans skjorta, som de hade fläckat med blod. [Fadern] sade: "[Detta kan inte vara sanningen]! Ni har låtit [onda] ingivelser driva er till något [som ni inte kan berätta]. Tålamod, du sköna [dygd, är vad jag nu måste visa: ingen klagan och inga förebråelser]! Jag ber Gud om styrka att bära det svåra som ni påstår [har hänt]."