26. Surah Ash-Shu'ara, Swedish Translation

DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen.

Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro?

Om Vi ville hade Vi kunnat ge dem ett tecken från himlen, så att de hade böjt sina nackar inför det i ödmjuk underkastelse.

Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort.

Nu har de påstått [att även detta budskap] är en lögn. Men [tids nog] skall de få veta vad det var som de förnekade och brukade skämta om.

Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag

I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de vill inte tro, de flesta av dem.

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

[MINNS] hur din Herre kallade Moses till Sig [och sade]: "Gå till det orättfärdiga folket,

Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]?"

[Moses] svarade: "Herre! Jag är rädd att de kommer att kalla mig lögnare,

så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron!

De kan också ställa mig till svars för ett brott [som jag har begått] och jag är rädd att de kanske kommer att döda mig."

[Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt].

Och gå till Farao och säg: 'Världarnas Herre har sänt oss [med begäran]

att du låter Israels barn lämna landet med oss.'”

[När Moses hade framfört sitt budskap] sade [Farao]: "Fostrade vi dig inte när du var barn [och du växte upp] hos oss? Och bodde du inte mitt ibland oss [många] år av ditt liv

Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet."

[Moses] svarade: "Jag gjorde detta vid en tid då jag hade hamnat på orätta vägar

och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare.

Och din godhet mot mig - består den i att du har gjort israeliterna till dina slavar?"

Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre?"

[Moses] svarade: "[Gud är] Herre över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [det skulle ni inse] om ni har viljan att bli övertygade."

[Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]?"

[Moses] sade: "[Han är] er Herre och [alla] era förfäders Herre."

[Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt!"

[Moses] fortsatte: "[Han är] Herre över öst och över väst och allt som finns däremellan - [det skulle ni inse] om ni använde ert förstånd!"

[Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse!"

[Moses] svarade: "Även om jag ger dig ett klart [bevis]?"

[Farao] sade: "Kom då fram med det, om du talar sanning!"

Då kastade [Moses] sin stav, och det var tydligt [för alla att] den var en orm;

och han drog fram sin hand och [alla kringstående] såg att den var [skinande] vit.

[Farao] sade till stormännen som omgav honom: "Denne är helt säkert en mästare i trolldom,

som vill driva bort oss från vårt land med hjälp av sin trolldom. Vad råder ni mig till?"

De svarade: "Låt honom och hans broder vänta medan du sänder bud till städerna

att alla skickliga trollkarlar skall inställa sig hos dig."

Och så församlades trollkarlarna vid den tid och på den dag som getts till känna

och människorna tillfrågades om alla hade infunnit sig.

[Och någon sade:] "Kanske får vi gå med [i processionen] bakom trollkarlarna, om de segrar."

Då trollkarlarna kom, sade de till Farao: "Vi väntar oss minsann en frikostig belöning om det är vi som tar hem segern."

[Farao] svarade: "Visst! Och ni skall höra till dem som står mig nära."

Moses sade till dem: "Kasta nu vad det är ni vill kasta!"

Och de kastade sina rep och sina stavar och sade: "Så sant som all makt ligger hos Farao är det vi som har segrat!"

Då kastade Moses sin stav och den slukade synvillorna som de hade framkallat.

Och trollkarlarna kastade sig ned på sina ansikten

och utropade: "Vi tror nu på världarnas Herre,

Moses och Arons Herre!"

[Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara den mästare som har undervisat er i trolldom! Men ni skall få pröva på [min vrede]! Jag svär att jag skall hugga av er motsatt hand och fot till sista man; ja, jag skall korsfästa er utan förskoning!"

De svarade: "[Det är för oss] ett mindre ont, eftersom vi återvänder till vår Herre.