وَدَخَلَ

جَنَّتَهُۥ

وَهُوَ

ظَالِمٞ

لِّنَفۡسِهِۦ

قَالَ

مَآ

أَظُنُّ

أَن

تَبِيدَ

هَٰذِهِۦٓ

أَبَدٗا

٣٥

[Med sitt övermodiga skryt] hade han redan vållat sig själv skada, men så gick han runt [med sin vän] i vingården och fortsatte: "Jag tror inte att denna [vingård] någonsin kommer att förtorka;