وَٱخۡفِضۡ

لَهُمَا

جَنَاحَ

ٱلذُّلِّ

مِنَ

ٱلرَّحۡمَةِ

وَقُل

رَّبِّ

ٱرۡحَمۡهُمَا

كَمَا

رَبَّيَانِي

صَغِيرٗا

٢٤

Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: "Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!"